Inget är som jag vill att det ska vara.

Denna helg som skulle vara så fantastisk, jag var ledig och jag skulle ha kul! Jag såg inte fram emot att gå ut eller nått sånt men jag såg fram emot att vara ledig och kanske kunna umgås med Emilie iaf. Så vaknar jag denna lördag, klockan 13.00 och allt är därmed piss. Kanske inte för att klockan är ett på eftermiddagen men för att hela min kropp bara utstålar en känsla av helvete. Snart börjar idiotgrannen dunka sin jävla musik så jag blir nästintill vansinnig, internet funkar inte och bun is no where to be found. En halvtimme senare vet jag att han jobbar och kommer att vara fast där till halv fyra, jag har fått igång internet efter upprepade sladdryckningar m.m. och jag har nästintill överröstat grannens dunk med tvn. Fortfarande suger allt.

Nu är klockan sex och allt suger fortfarande! Jag vill inte ha över folk, jag har inget att ha på mig, känner mig inte social för fem öre. Bun i sin tur är skit trött och efter tre timmars sömn kan jag ju inte begära att han ska hämta mig inatt. Den finaste dekorationen i lägenheten, den vita skålen har ännu en gång gått sönder och tavlorna blir inte upphängda för bun är också på pisshumör. Inget är som jag vill att det ska va. Jag har inte sagt åt Malin att inte komma men jag funderar hela tiden på att göra det, men ska bun envisas med att ha hit sina kompisar så kan ju lika bra hon komma. Inte för att jag vill prata med någon av dem. Jag pratar inte ens med bun längre. Jag funderade på att åka hem till mamma och pappa och gömma mig där.

Jag vet att jag överdriver. Jag överdriver jätte mycket. Men min kropp, själ och mind vill bara inte vara positiva idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0