Elies

Fredag natt hörde jag en bil. Plötsligt hörde jag en smäll och ingen mer bil. Första tanken var "körde de in i nått?", andra tanken var "ska jag gå och kolla?". Sedan övertygade jag mig själv om att jag var fjantig, det lät ju inte ens så högt, om de krockat hade det ju låtit betydligt högre. Trots allt kör folk alltid som tokar här och bilar baktänder och vem vet allt.

När jag lite senare gick för att lägga mig hörde jag en massa röster, upprörda röster. Första tanken var "slåss nu grannarna?", det finns en historia av skrikande bråkande grannar här, andra tanken var "ska jag kolla om det är de i detta huset?". Det gjorde jag och jag uppfattade en ganska stor skara människor en liten bit bort på andra sidan vägen. Jag försökte se vad det var för typer då jag antog att det var slagsmål, allt gick sedan fort, jag lade märke till blåljusen runt hörnet och sedan kom brandbilarna. Då insåg jag. Den där bilen hade kört in i något.

Räddningspersonal bokstavligen talat strömmade till vilket jag fann lite konstigt, jag tänkte att det kunde ju inte ha tagit så hårt. Dels för att det som sagt inte lät så högt och dels på grund av platsen, det borde inte kunna gå så illa där. Räddningspersonalen är kvar länge och jag inser att någon måste sitta fast i bilen, vi bor så nära så man hörde maskinerna och ropen. Jag tänker ändå att det inte kan vara så illa, intalar mig detta och när det ganska långt senare blir tyst så somnar jag.

När jag vaknar dagen efter läser jag genast lokaltidningen på internet och ser då att en människa dog och den andra fick livshotande skador. Det kändes så hemskt, tragiskt, obehagligt och konstigt, en människas liv tog slut bara några hundrameter ifrån vårt hem. På synavstånd ifrån våra fönster. Jag blev så illa berörd.

Jag lider med familjerna och vännerna och hoppas verkligen att den andra personen klarar sig.