Säsong09 på Rhodos??
Hittade idag en annons om jobb på Rhodos. I stan, jag som älskade den stan när vi va där på semester. Jag som alltid velat komma bort. Men nu vill jag kanske inte? Jag tror att jag för första gången är tillfreds med mitt liv, trots att jag är arbetslös och fattig. Kanske är det bara förnekelse? Men det känns som fel tid att fly nu. Jag borde ha gjort det innan.
Jag känner mig för gammal för att slita som ett djur och festa som ett annat djur 24/7 i sex månader. Men kanske är det bara för att det är så jäkla trist här hemma och man varken kan jobba eller festa här. Kanske hade man kommit in i det där, det är ju något jag velat göra länge. Men nog mest för att fly härifrån, nu känner jag att jag inte riktigt vill fly. Den där känslan att allt du vill är bort har inte infunnit sig på länge. Tack vare min kära pojkvän, dels för att jag har honom och känner mig trygg på ett sätt jag aldrig upplevt innan och dels för att jag försökt (verkligen försökt) att ändra mitt tankesätt åt hans håll. Han oroar sig inte, han tar saker som de kommer och tänker inte så jäkla mycket. Han gillar alltid läget. Jag har alltid varit motsatsen, jag oroar mig konstant över allt, försöker planera och ha så mycket koll så möjligt och tänker alldeles för mycket. Jag analyserar sönder saker, bokstavligen talat. Jag är världsbäst på att göra en höna av en fjäder. (Det är väl så man säger?) Att försöka ändra mitt tankesätt är nog bland det klokaste jag gjort, jag mår så mycket bättre! Ska jag då dra NU?
Sol, bad, solbränna, bo gratis utomlands, träffa massa människor, dricka goda och billiga drinkar, äta på restaurang varje dag, festa järnet, är detta saker som jag säger att jag inte vill ha? Det är exakt vad jag vill ha!! Sen att man får jobba röven av sig och bo i ett råtthål drar såklart ner det ganska mycket men i slutändan när folk kommer hem brukar det tycka att det varit "time of their life". Och vem vill inte ha det?
Livet är till för att levas och jag tror att mycket av det handlar om att ha kul. Hur kul har man hemma i Sverige på sommaren? Man jobbar mest då på hela året, träffar ingen för de jobbar lika mycket, det är inte varmt och ännu mindre i havet, bada kan man inte tänka på sola är möjligt några få dagar. På Rhodos kan man sola och bada vilken jäkla dag som helst! Jag känner mig sjukt sugen men för 2 minuter sen kände jag att nej, detta är inget för mig.
Insåg nyss att mitt nya tankesätt inte riktigt går igenom detta inlägget, här är det oro och analysering på hög nivå. Ska man bara inte tänka och dra då? Är det så folk gör? Jag måste få distans till detta.
Jag känner mig för gammal för att slita som ett djur och festa som ett annat djur 24/7 i sex månader. Men kanske är det bara för att det är så jäkla trist här hemma och man varken kan jobba eller festa här. Kanske hade man kommit in i det där, det är ju något jag velat göra länge. Men nog mest för att fly härifrån, nu känner jag att jag inte riktigt vill fly. Den där känslan att allt du vill är bort har inte infunnit sig på länge. Tack vare min kära pojkvän, dels för att jag har honom och känner mig trygg på ett sätt jag aldrig upplevt innan och dels för att jag försökt (verkligen försökt) att ändra mitt tankesätt åt hans håll. Han oroar sig inte, han tar saker som de kommer och tänker inte så jäkla mycket. Han gillar alltid läget. Jag har alltid varit motsatsen, jag oroar mig konstant över allt, försöker planera och ha så mycket koll så möjligt och tänker alldeles för mycket. Jag analyserar sönder saker, bokstavligen talat. Jag är världsbäst på att göra en höna av en fjäder. (Det är väl så man säger?) Att försöka ändra mitt tankesätt är nog bland det klokaste jag gjort, jag mår så mycket bättre! Ska jag då dra NU?
Sol, bad, solbränna, bo gratis utomlands, träffa massa människor, dricka goda och billiga drinkar, äta på restaurang varje dag, festa järnet, är detta saker som jag säger att jag inte vill ha? Det är exakt vad jag vill ha!! Sen att man får jobba röven av sig och bo i ett råtthål drar såklart ner det ganska mycket men i slutändan när folk kommer hem brukar det tycka att det varit "time of their life". Och vem vill inte ha det?
Livet är till för att levas och jag tror att mycket av det handlar om att ha kul. Hur kul har man hemma i Sverige på sommaren? Man jobbar mest då på hela året, träffar ingen för de jobbar lika mycket, det är inte varmt och ännu mindre i havet, bada kan man inte tänka på sola är möjligt några få dagar. På Rhodos kan man sola och bada vilken jäkla dag som helst! Jag känner mig sjukt sugen men för 2 minuter sen kände jag att nej, detta är inget för mig.
Insåg nyss att mitt nya tankesätt inte riktigt går igenom detta inlägget, här är det oro och analysering på hög nivå. Ska man bara inte tänka och dra då? Är det så folk gör? Jag måste få distans till detta.
Kommentarer
Trackback
