Vissa besked är värre än andra.

Är just nu sjukt orolig inför morgondagen. Min cancersjuka pappa ska till läkaren och få besked på om cellgiftsbehandlingen har gjort någon verkan eller inte.

Med tanke på att han redan gått genom en massa försök att stoppa det och cellgiftet är sista chansen känns detta mycket stort.

Det blir tuffa dagar resten av denna veckan om det är ett negativt besked. Då måste alla krypa in i sig själva och smälta det för att sedan prata om det. Efter så här många år och besked vet vi allihop hur det funkar. Jag hoppas verkligen och ber till Gud (om det finns någon) att vår "ritual" vid dåliga besked inte behöver genomföras.

Snälla. Efter allt detta och alla år, kan det inte vara dags nu? Kan det inte vara borta, eller iaf ha stannat. Det räcker gott och väl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0