Elies

Kollade nyss på IDOL:s första fredagsfinal. Vilken besvikelse! Låtvalen var helt tokiga, fina låtar helt säkert men tv-tittarna vill inte ha långsamma ballader, vi vill ha fart och fläkt, något som fångar vårt intresse. Själv så satt jag och pratade med pojkvännen genom de flesta låtarna. Jag tyckte det var riktigt synd eftersom det verkligen finns grymma röster där!

Värre än detta tyckte jag faktiskt var stylingen. Det är kanske inte så lätt för tjejerna som faktiskt är amatörer att veta vilken låt man ska välja och allt annat. Det är anledningen att de får hjälp, med till exempel kläderna. I kväll var det enbart stjälp på det området enligt mig, ingen människa kan väl va allvarlig när man sätter på de unga söta/snygga tjejerna tråkiga svarta klänningar? Stackars Yazmina såg ju ut som om hon skulle på begravning, den klänningen var kvällen sämsta enligt mig. LouLou:s outfit var även den fruktansvärd och Anna såg ut att vara 45 år. Till och med Linda som ser så jäkla ball ut i sig själv lyckades de dra ner! Så jäkla synd om dessa tjejer som annars ser bra ut! UT MED STYLISTEN, detta var pinsamt.


Själv var jag hos frissan innan, klippte bara topparna då jag ska va modell på hennes gesällprov i november så det gäller att spara på längden. För övrigt så är jag grymt nöjd med den blonda nyans det fick efter 2 veckor på Rhodos och jag känner att jag vill vara blond ett tag till. Innan var jag helt säker på att jag trivdes bättre i det mörka men just nu älskar min blonda kaluffs.

Yes sir, lördag natt spenderades på Slagthuset. Trots att jag var helt säker på att något skulle sätta käppar i hjulet så lyckades vi komma iväg och jag lyckades få i mig något glas Redbull+vodka. Kvällen blev ganska great faktiskt, lite problem med att hitta hade vi lantisar men egentligen så var det inte vårt fel, de andra hade ju flyttat på sig! I alla fall så var det grymt kul att träffa folk man inte träffat på länge länge och det var många skratt angående de gamla goa tiderna!

Slagthuset i sig imponerade inte så mycket på mig. NIKI BELUCCI, värsta heta DJn efter vad man läste på hemsidan innan man drog, sög enligt mig. Hon var nästan naken och det var uppenbarligen bara därför hon bokades, hennes musik var ingen höjdare om jag ska uttrycka det milt. Trots att låtarna hade ungefär 2 textrader var så kunde hon ändå inte dem, något som kändes ganska amatöraktigt. Inte heller hade hon någonting som gjorde att man lade märke till henne där uppe på scenen (för utom bröstvårtorna täckta av diamanter då), en blond stel brud som bara stod där.

Så nej, sällskapet is the key. Gamla som nya bekantskaper var trevliga och i slutet av kvällen gnällde mina fötter från de höga men ack så snygga skorna. Precis som det ska va.

Jobb idag och jobb imorgon. Erbjudande om att festa i Malmö ikväll och jag är sjukt sugen. Verkar tyvärr som att jag är den enda på detta hörn som känner så. Får nog köra övertalning på Mattias, kanske inte det lättaste när han är den som ska va nykter och köra i så fall. Men han får väl offra sig för mig eller hur?! Dessutom skulle Emilie med men hon jobbar så hur jag ska få tag i henne vet jag icke. Varför kan det aldrig vara lätt att gå ut? Men det får fixas här minsann! Det har potential att bli en toppenkväll ju!

Emilie slutar klockan elva, Mattias har gett med sig, jag lockade med att dra med några av hans kompisar också :P. Det ser ljust ut. Det kommer att bli sent och därför funderar jag på en liten nap nu, jobbet imorn kommer att bli tungt. Vad tusan ska man ha på sig ikväll? :D Är väldigt sugen på mina nya höga ZARA skor men jag är också sugen på att dansa och jag vet inte om man pallar den kombinationen?

25års fest. Vad tusan är rätt och fel då?

• Vad ska man ha på sig?
• Ska killen ha kostm?
• Vad ska man ge i present? Bör vara något seriöst men inte för tråkigt?
• Vad ska presenten kosta?
• M.m.

Herregud, det får bli samtal till nära och kära om detta alltså. Några tips?

Jag tycker inte det är mer än ett år sedan jag började dissa utelivet, mest pga att favoritklubben stängde. Innan det var jag alltid ute, alla dagar som gick, jobb eller inte jobb dagen efter så stod man där och röjde på dansgolvet. Det var under perioden då mitt uteliv var på topp som mingelbilderna tog steget till vår lilla stad och jag tyckte det var ganska lustigt. I alla fall att kolla på dem, jag var inte så förtjust i att själv posera på dem eftersom de uppenbarligen hade dåliga kameror, man blev ju alltid ful. Eller så var den alkoholen som orsakade det? I vilket fall som helst så blev jag tyvärr ofta mer eller mindre tvingad att ställa upp så man fick några träffar om man skrev mitt namn. Jag var absolut inte en sådan som alltid vad med, jag var inte ens nära tio-i-topp, missförstå mig inte. Men till poängen, jag tycker fortfarande att mingelbilder är lite kul även om det gått några år sedan det slog igenom och jag kollade precis igenom den gångna helgen.

Jag blir lika chockad varje gång. När blev det 15års gräns på uteställena? Eller jaha... Har de fyllt 18? De som var de "små" som man tyckte man var så mycket häftigare än när man gick i 9an eller 3an. För ett tag sedan så slog det mig att 18åringarna är 3 år yngre än mig, 3 år är mycket. När jag själv var 18 så tyckte jag att de som var 3 år äldre än mig var minst sagt ointressanta. Kanske var det lite kul att spana på killarna, men de var ju ändå så mycket äldre så det var bara till att titta.

Men nu är det enbart småttingar på mingelbilderna och jag förstår ingenting. Jag hänger inte med, vart tog de från min era vägen? De är helt försvunna ju. Hur kan man känna sig så gammal när man är 21 år?

Då vaknade man precis! Skäms nästan för att säga det, men bara nästan. Jag förstår dock inte hur det är möjligt, jag har sovit typ 11h! Men men, det var skönt fast nu känns det som hela dagen är borta. Hur ska jag hinna med nu?

1. Jag skulle sola, semesterbrännan börjar falna nu känns det som.
2. Jag skulle gå till apoteket, köpa ansiktstvätt m.m.
3. Gå till Konsum, men det får nog bli när Hun har kommit hem och kan hjälpa till att bära.
4. Träna, men det måste hinnas med. Det blev över en timme igår och det kändes riktigt bra. Gick genom alla muskelövningarna och alla yoga-övningarna.
5. Anmäla mig till de "betalda undersökningarna", måste också hinnas med. Vi kom överens om att testa igår så nu har vi köpt en lista. Nu återstår det bara att se om det kan funka. Jag känner mig tveksam, det känns för bra för att va sant. Bara sitta hemma vid datorn och svara på frågor och dra in tusenlappar?! Visst jag fattar själv att man säkert måste göra massor av undersökningar då men när jag bara sitter hemma ändå, varför inte tjäna några kronor? Jag är dock lite orolig för hur det funkar med skatter? Säg om ett företag i USA betalar ut pengar åt mig, säg 200 dollar, ska det skattas? Det kommer ju troligen att bli många små summor från många företag (om det ens blir nått!), men ska man skatta för det? Måste kolla upp det så det inte blir något fel. Får nog sätta igång med det nu, det är enda sättet att få veta om det funkar eller om det är trams!

UPDATE.
Nu har jag anmält mig till en massa undersökningar. Känner mig väldigt tveksam nu, mer än innan. Det var inte många sidor som jag kände något större förtroende för, inte i den meningen att jag kommer att tjäna pengar på dem iaf. Det lät nog för bra för att va sant.

Jag känner mig fortfarande grymt positiv, vet inte vad jag fått i mig!? Men jag satt nu och funderade på hur jag skulle kunna få pengarna att räcka till en weekendresa över ett-års-dagen om en månad. Om det går (vilket känns hoppfullt just nu), betyder det att jag lämnar Sveriges gränser för tredje gången i år om en månad! Även om det bara blir för några dagar. Om det inte blir så måste jag komma på någon bra present till Mattias och det är ju bara hemskt, vad tusan skulle det va!?

I och för sig behövs det pengar inför nyår också, är ju grymt sugen på en resa då. Frågan är vart? Med vem? Hur länge? Helst bara några dagar, men det känns som att det är väldigt dyrt då.. Men men en sak i taget, det löser sig säkert, är ju ett bra tag till nyår.

Nu har Mattias lagat mat åt mig, inte alls fel! Lukten av vitlöksbröd tvingar mig att stänga datorn nu, yummie.

Jag skulle egentligen spendera dagen med min underbara mamma, något jag såg framemot då det inte sker så ofta längre. Tyvärr blev det inte så men jag försöker att inte deppa ihop för det. Istället så har jag diskat och städat alla skåp i lägenheten, något jag visste inte skulle hända om jag inte tog tag i det! Städade garderoben och vattnade blommor, bäddade och vädrade. Skulle egentligen dammsuga också men jag vet inte om jag pallar. Jag längtar till Mattias kommer hem och får se det, han kommer att bli så glad och kanske gör han något speciellt för mig tillbaka! Men med tanke på att jag bor här gratis så för jag väl göra något i gengäld!

Jag fastnade vid datorn efter att ha kollat genom banken och betalat lite grejer, slutade med att jag hade mer pengar kvar än vad jag hade trott och det var jätte skönt. Jag kommer verkligen att behöva pengar framöver med vänners födelsedagar och min och Mattias årsdag och grejer men nu känns det som om det finns hopp att det ska gå ihop. Om jag dessutom får semesterdagarna utbelada till nästa lön (som annars är mycket liten) så får jag in en del den månaden också. Jag är dock ändå inne på det här med betalda undersökningar, efter vad jag läst på internet så verkar de flesta ganska nöjda och precis innan så hittade jag siffror på att man kunde tjäna mellan 4000-12000, jag är nöjd med 4000, det är bra pengar :) Ska tala igenom det med Mattias ikväll men det lutar nog åt ett försök, det värsta som kan hända är att jag förlorar 600 kr. Men man måste väl satsa för att vinna? Eller..

Nu är det bara en timme kvar till Mattias kommer, jag borde utnyttja denna tiden för att träna (wii fit), speciellt när jag redan varit så duktig idag och har tid över. Den rinner bara iväg om man sitter framför datorn. Hur kan den gå så snabbt när man sitter här!? Jag fattar inte. Ja, nej nu får jag ta mig i kragen - hello wii board.

Kom precis hem från jobbet och har grymt ont i nacken efter att ha spenderat de tre sista timmarna i kassan. Jag knatade hem fort som attan för att Mattias hade lovat mig att göra spaghetti & köttfärssås idag och jag hoppades att det skulle vara klart. Men lägenheten var tom för han var och hjälpte sin pappa medan jag nästan svälter ihjäl här. Och nej, jag kan inte göra maten själv, jag kan inte laga mat. Finner heller inget större nöje i att lära mig så jag väntar tills någon annan gör det åt mig.

Jag känner för att gå ut i köket och trycka i mig en chokladboll men med tanke på att vi ska va lite nyttigare från och med denna veckan så försöker jag låta bli. Istället försöker jag övertyga mig om att sätta igång och träna på vårt kära wii fit istället, mycket nyttigare men mycket jobbigare. Men jag kommer ju att känna mig så duktig efteråt så ja, jag får fan ta mig i kragen nu.

Först en chokladboll och sedan träning. :P

Häromdagen läste jag en artikel om att de svenska kvinnorna jobbade häcken av sig och brände ut sig innan de fyllt trettio för att leva upp till idealet "att vara duktig". Dessutom inom alla områden, bra jobb, fint hem, bra förhållande, vackert utseende, you name it - we're supposed to have it. Jag tänkte att äsch, det var väl inget nytt, läste igenom listan för att testa mig själv och konstaterade att jag var i riskzonen för att ha för mycket ångest. Som sagt inget nytt. Men jag tänkte inte så mycket på det förrän idag när min bästa tjejkompis skulle komma och kolla på Mattias/min lägenhet. Jag satte igång och panikstädade som en tok! Allt skulle va perfekt och till vilken nytta egentligen? Hon är inte ens intresserad av heminredning (hennes kille är mer intresserad, bara en sån sak), hon blev mäkta imponerad men jag tror knappast det berodde på dammsugningen eller bristen på disk. Under städningen dök artikeln upp i mitt huvud, varför vill man alltid va så bra som möjligt, ha det så fint så möjligt och vara så snygg man kan? Det var min bästa vän, ett råttbo hade ju inte ändrat vår vänskap. Kanske var det just på grund av att hon var min bästa vän? Hade man brytt sig mer eller mindre om det varit någon man inte kände? Jag gissar faktiskt på mindre i mitt eget fall då jag inte bryr mig om vad andra tycker egentligen, men samtidigt är jag osäker, jag är stolt över vad jag gjort med lägenheten och det känns ju skönt att andra också tycker det är fint. Bekräftelse på något man jobbat med och är stolt över är väl inte så farligt? Eller kom jag ett steg närmare ångestens avgrund ikväll?

Mattias är på personalfest och Emilie åkte hem för en stund sen så nu sitter jag här själv. Det är nog första gången jag är ensam i lägenheten på kvällen och det gör att det känns lite konstigt. Som tur är köpte vi "Wii fit" idag och det ska jag roa mig med nu. Nöje och träning i ett, vad kan va bättre!? Dessutom har inget annat till "Wii" varit tråkigt men vi får väl se!

TV4s IDOL har lämnat fas nummer 1. Jag är inget stort fan av programmet men man måste ju hänga med lite så man vet vad alla pratar om. Jag är dock ett stort fan av fas nummer 1, att se alla dessa skogstokiga människor skämma ut sig, kan man annat än älska det? Jag har dock redan funnit min IDOL 2008, Andreas Carlsson i juryn! Varför görs det inte fler snubbar som han? Så jäkla kall, bitter och dessutom snygg. Ferrarin skadar ju inte heller ;) För övrigt gillar jag denna juryn bättre än förra, kanske delvis mest för att det är en ny frisk fläkt? De andra var ju ganska uttjatade vid det här laget och jag har aldrig gillat Kishti, är inget större fan av Laila Bagge heller men hon skriker i alla fall inte som sin föregångare. De nya känns ganska meriterade så vi får väl se om vi får en ny stor popstjärna från Sverige, risken är väl stor att svenska follket förstör de chanserna men men det är baksidan av att låta alla vara delaktiga. It can't be all perfect, det underhåller i alla fall en massa människor och happy faces är ju aldrig fel.

En blogg. Då har man en sådan. Varför jag egentligen gjorde den är jag osäker på och vad jag vill ha ut av den är lika osäkert. Hell, i don't even get the concept. Jag tycker mest det är en massa människor som skriver om sin dag och lägger ut en massa bilder på kläder, jag förstår de som gör det men inte riktigt de som läser det. Vart är nöjet? Jag antar att det är som med en dokusåpa, alla gillar att gotta sig i andra människor. Om man kan ogilla dem eller kanske till och med vara avundsjuk ökar nöjet, skämmer de ut sig är det kul och om man kan känna att man har det bättre än dem så är ju dagens självförtroende packat och klart där uppe på toppen. Jag kanske är precis som både de som skriver och de som läser så jag menar inget illa, hela blogg-konceptet är egentligen väldigt intressant då det helt plötsligt fick en enorm genomslagskraft och idag har nästan varje kotte en blogg. Alltså hoppade jag också på tåget, eller nått sånt. Som sagt vet jag inte mycket om vad som kommer att komma här, tankar, funderingar och givetvis lite om mina dagar, jag antar man måste ha lite sådant också. I slutändan så vet jag i alla fall att jag gör detta mest för att roa mig själv, blir någon annan också road så är det ju bara ett plus :)