Elies

Kan inte ens vänner bara växa upp? Inse vad de gör fel och fixa det. Jag vill inte ha nya vänner, jag vill ha dessa men vi glider bara längre och längre isär allihop. Vi är 21-22 år och livet handlar inte om fullast-vinner, slit&släng-vänner och one-night-stands.

Jag vill inte ha "vuxna" vänner som bor i hus och har en bebis på väg. Vänner som dricker en cider till maten en gång i månaden. Jag vill ha de jag har men jag vill kunna lita på dem och slippa oroa mig för drogproblem eller att de ska supa bort sitt liv. Jag vill inte oroa mig för att de ska hitta någon som de gillar bättre än mig och glömma mig. Jag vill inte höra att de säger det ena och det andra om mig, jag vill att de ska förstå.

De får mer än gärna dricka, de får röka DÅ OCH DÅ, de får ligga runt och vara precis dem som de är men utan alla de saker som tyvärr är allvarliga och gör dem till dåliga vänner. Jag önskar att de kunde inse vad de gör, innan det är för sent.

Min föredetta bästa vän och jag har glidit isär under nästan ett år. Vi ses typ aldrig och har knappt något gemensamt känns det som, hon intresserar sig inte för något känns det som. Jag har gråtit, jag har varit arg och besviken men jag är över allt det nu. Jag har accepterat att det är såhär och slutat bry mig.

Hon däremot skickade ett sms idag att hon gråtit sig till sömns för det kändes som om vår vänskap var borta. Jag svarade och vi skickade fram och tillbaka. Hon säger att hon ångrar sig, att hon ska ändras, att hon inte vill ha det såhär. Hon säger att det är jätte jobbigt och att hon inte vill göra mig ledsen, hon känner sig hemsk och som en skithög och ber om ursäkt.

Jag förtydligar vad jag tycker men tror inte på ett ord hon säger. Jag tror hon blivit dissad av någon "nyare" kompis och nu ska hon falla tillbaka på mig för att jag alltid finns här. Hur hemskt är inte det?

Jag är sjuk och jag vill bara ligga i min mjuka soffa och kolla på en film och äta choklad. Och popcorn och dricka te och mysa! Nackdelen är att jag känner mig så förvirrad och det finns inget choklad hemma.

Jag har en nära vän, det sägs att vi är bästa vänner men egentligen vet jag inte. Hon är bortrest nu några dagar och på facebook (löjligt jag vet, det är bara facebook men ändå) så står det att hon saknar sin pojkvän och en annan kompis. Med dem är hennes liv komplett. Jag vill säga nått men vad ska man säga? Det är jätte svårt att ta upp en sån sak med en vän tycker jag. Detta är liksom inte första gången hon typ ignorerar mig för att sen säga till mig att det är jag som är bäst och hon bryr sig mest om och hela tiden säger hon att hon saknar mig. Äh jag vet inte, jag kan inte ens förklara det här. Fuck it! :)

Den kanske inte är så jätte bra. Skådespelarna är kanske inte bäst. Den är kanske inte perfekt. Men ändå så är den så jäkla perfekt. Gerry är den perfekta mannen och vet ni vad det bästa är? Han påminner mig om min bun v

Ps, check this page. Det är inte bara jag som gillar den tydligen.

Min vän ska på "date" med min andra vän som också är min pojkväns bästa vän och som jag strulat runt med för länge sen.

En annan vän som är vän med min pojkvän och en av mina kompisars pojkvän är tydligen tillsammans med en före detta vän till oss alla.

Denna före detta vännen har även hånglat med min pojkvän och legat med vänen som ska på "date".

Jag vet, det snurrar och går inte att får ordning på. Det värsta är att jag kunde ha fortsatt. Det är hur konstigt, jobbigt och äckligt som helst. Så liten är väl fan inte världen??

Att få tio röda rosor av den man älskar är inte fel. Speciellt inte om det är vilken dag som helst, som idag. Tänk att man kunde ha det såhär bra i ett förhållande.

Fest med hjälte-tema.
Attans vad skumt. Det känns som ett brett och abstrakt begrepp men ändå står det still i min hjärna. Dessutom känner jag inte en jäkel på festen så är inte beredd att skämma ut mig allt för mycket.

Det jag lyckats komma fram till är Zorro. Lite sexigt och går att komma undan med en billig prislapp. Men bun då? Jag behöver tips.

Tema festerna har bara expolderat tycker jag, det kan va kul men nu börjar det gå överstyr. Men ta det lugnt, om min fest blir av så är det enda temat snygg-trevlig-och-full.

En vän ringde mig idag. Jag grattade honom glatt men undrade i mitt stilla sinne varför han ringde så tidigt. Jag anade inte att det var så illa som det var. Hon hade gjort slut idag, på hans födelsedag. Det var vä mer eller mindre oundvikligt men kunde hon inte hålla sig en jävla dag? De skulle ändå spendera dagen tillsammans, de är ju inte ovänner. Han såg givetvis inte framemot detta, vem fan hade gjort det? Kunde hon inte bara hållt tyst en dag till så de kunde haft en okej dag idag i alla fall. Ikväll får jag försöka pussla ihop det hon slagit i spillror genom att plåga honom en hel dag.

Just det, hon vill inte att han ska bo kvar. Så han förlorade flickvän och hem plus att hans föräldrar är på semester, allt på sin födelsedag. Happy fucking birthday baby.

Time really is flying!! Vart tar tiden vägen? Jag vet inte om det är bra eller dåligt att den bara försvinner..

Igår va jag iaf och fikade med min kära vän Emelie, vi hinner aldrig ses längre så det var jätte kul. Kändes dock som om vi bara sågs i fem minuter :( Jag fick dock hemsk info om att hon ska jobba hela nyårsafton. Så nu skiter jag i nyår, jag ville bara fira med henne och nu sket det sig. Nu kommer jag att sitta där som bihang till min pojkvän på nån tråkig halvtaskig fest. Önskar att jag kunde åka bort.

Jag tog även ett stort steg för mig igår, jag skrev på msn till en gammal kompis som jag inte haft någon kontakt alls med på flera år. Jag tog till och med mod till mig och frågade om vi inte kunde ta upp kontakten lite grann och svaret blev positivt!! Troligen kommer det ju inte att leda till något men nu har jag iaf försökt!

Idag träffade jag min brors kompis på ica. Han är inte bara vem som helst heller. Han är min stora flickförälskelse, en riktigt crush!! Än idag smälter jag så fort våra ögon möts haha. Jag hade gift mig med honom vilken dag som helst. Vad är det med vissa människor som gör att man bara vill äta upp dem?

Ligger det i kvinnans natur eller bara i min att hitta fel och problem? Jag har ett förhållande så mycket bättre än vad jag trodde det kunde va och en pojkvän så bra som de man inte tror finns. Vi har helt ärligt inga problem så vi har aldrig bråkat. Jag har börjat någon gång men det har alltid byggt på missförstånd och lösts snart efter. Men nu har jag hittat en liten sak och hängt upp mig på det. Varför?? Nu inbillar jag mig att jag är den sämsta flickvännen ever.

Det är ju bara i mitt huvud men ändå... Jag hatar det.

Lördag kväll, Emelies födelsedag, en liten fest hos henne och sedan skulle vi åka till köpenhamn.

Den lilla festen var jätte lyckad på de flesta, om inte alla, sätt men vår party-tur till köpenhamn kanske inte riktigt lika lyckad. Hälften av folket från festen skulle följa med och tog en taxi till tågstationen, köpte biljetter enbart för att få veta att det inte gick något tåg. Vi hade inget annat val än att stanna i fucking Ystad. Besvikelsen var total hos mig men alla försökte göra det bästa av situationen men jag funkar inte riktigt så. Är jag inställd på något så vill jag ha det. Men visst det funkade väl såhär också.

Mattias har nu begett sig åt ett håll för att klunka öl med grabbarna. Jag var inte så sugen på att följa med, eller lite men jag kunde inte bli klar i samma tempo som de manliga chaufförerna så sket i det.

Istället verkar det som om jag ska bege mig åt andra hållet och kolla på film med en killkompis i Ystad. Har inte träffat honom på länge så det kan nog bli skoj. Nackdelen är dessa jävla tåg, jag hatar att åka tåg nuförtiden! Kunde inte alla bara bo på samma ställe. Eller så kanske jag borde skaffa det där körkortet?

En film och sedan ner och ta en öl. Synd bara att jag hatar alla krogarna och är en fattiglapp. Men men, så får det bli.

What to wear?!

Turn's out it wasn't that easy. Hon ändrade status till upptagen and that was that.

Jag har i alla fall träffat en annan kompis idag som jag inte träffat på länge och det var jätte kul. Kollade in hennes (eller hennes pojkväns) hus och det var fint, kvinnor kan. Fick även träffa hennes pojkvän och han verkade väldigt trevlig, och han verkade tycka om henne jätte mycket och det är alltid kul att se när det är ens vänner.

Fick ännu en gång bevis på hur liten världen är, Ingela med pojkvän ägnar sig åt dubbelpar-aktiviteter med en kille som Mattias jobbar med. Han kommer att bli så glad när han känner någon som är bjuden på festen! Jag vet inte om jag känner mig tryggare eller osäkrare, men i vilket fall som helst så är det bara att gå dit och försöka ha så kul så möjligt. Jag måste dock ha tag i en killer-dress.

I lördags var jag ute om på Öja en stund och svängde de små icke så lurviga. Det var mest för att träffa lite folk och det var allmänt trevligt.

Saken jag tänker på nu är att jag såg en gammal vän där, vi har inte pratat på flera år. Hon var jätte full och jag tyckte hon tittade på mig men i hennes tillstånd är det svårt att veta säkert, jag låtsades mest att jag inte såg henne. Vi blev inte ovänner eller så, tappade nog mest kontakten och det var mest mitt fel. Innan detta ställde hon upp jätte mycket för mig och det kommer jag aldrig att glömma, jag såg henne på msn precis och funderade på om jag skulle skriva nått?

Jag kan sakna henne när jag tänker på henne och även om hon hade sina sidor (som alla andra) så var hon alltid en utomordentlig vän till mig. Jag hade kunnat behöva några såna i mitt liv nu. Men inte är det väl så lätt att bara skriva ett litet "hej" och trycka på enter? Then again, det kan väl inte skada?

Yes sir, lördag natt spenderades på Slagthuset. Trots att jag var helt säker på att något skulle sätta käppar i hjulet så lyckades vi komma iväg och jag lyckades få i mig något glas Redbull+vodka. Kvällen blev ganska great faktiskt, lite problem med att hitta hade vi lantisar men egentligen så var det inte vårt fel, de andra hade ju flyttat på sig! I alla fall så var det grymt kul att träffa folk man inte träffat på länge länge och det var många skratt angående de gamla goa tiderna!

Slagthuset i sig imponerade inte så mycket på mig. NIKI BELUCCI, värsta heta DJn efter vad man läste på hemsidan innan man drog, sög enligt mig. Hon var nästan naken och det var uppenbarligen bara därför hon bokades, hennes musik var ingen höjdare om jag ska uttrycka det milt. Trots att låtarna hade ungefär 2 textrader var så kunde hon ändå inte dem, något som kändes ganska amatöraktigt. Inte heller hade hon någonting som gjorde att man lade märke till henne där uppe på scenen (för utom bröstvårtorna täckta av diamanter då), en blond stel brud som bara stod där.

Så nej, sällskapet is the key. Gamla som nya bekantskaper var trevliga och i slutet av kvällen gnällde mina fötter från de höga men ack så snygga skorna. Precis som det ska va.

Jobb idag och jobb imorgon. Erbjudande om att festa i Malmö ikväll och jag är sjukt sugen. Verkar tyvärr som att jag är den enda på detta hörn som känner så. Får nog köra övertalning på Mattias, kanske inte det lättaste när han är den som ska va nykter och köra i så fall. Men han får väl offra sig för mig eller hur?! Dessutom skulle Emilie med men hon jobbar så hur jag ska få tag i henne vet jag icke. Varför kan det aldrig vara lätt att gå ut? Men det får fixas här minsann! Det har potential att bli en toppenkväll ju!

Emilie slutar klockan elva, Mattias har gett med sig, jag lockade med att dra med några av hans kompisar också :P. Det ser ljust ut. Det kommer att bli sent och därför funderar jag på en liten nap nu, jobbet imorn kommer att bli tungt. Vad tusan ska man ha på sig ikväll? :D Är väldigt sugen på mina nya höga ZARA skor men jag är också sugen på att dansa och jag vet inte om man pallar den kombinationen?

25års fest. Vad tusan är rätt och fel då?

• Vad ska man ha på sig?
• Ska killen ha kostm?
• Vad ska man ge i present? Bör vara något seriöst men inte för tråkigt?
• Vad ska presenten kosta?
• M.m.

Herregud, det får bli samtal till nära och kära om detta alltså. Några tips?